Kortet ligger på räntetaket, men lånet har ett tak som kortet saknar
Bank Norwegians kreditkort tar 22,00 procent i kreditränta. Siffran är ingen slump. Sedan den 1 juli 2025 är Riksbankens referensränta 2,00 procent och konsumentkreditlagen tillåter högst 20 procentenheter ovanpå den. Kortet ligger alltså exakt på det lagliga taket och det är långt ifrån ensamt där uppe. I Konsumenternas Bank- och finansbyrås jämförelse av kontokort tar American Express 17,99 procent, Ikano 18,05 och Coop Mastercard Mer 18,30, medan re:member flex sätter räntan individuellt mellan 9,74 och 21,90 procent. Lägst ligger Handelsbanken Platinum på 8,80 procent. Spannet 15 till 22 procent som Kreditkortsidan brukar ange för krediträntan är därmed inte en varning i största allmänhet utan en beskrivning av var marknaden faktiskt lagt sig: tätt under det tak lagstiftaren satte. Frågan är vad taket egentligen skyddar mot och svaret visar sig bero på vilken sorts kredit som står på fakturan.
Lagen som skyddar lånet men inte kortet
Den 1 mars 2025 fick nästan alla konsumentkrediter samma två spärrar som tidigare bara gällde de så kallade högkostnadskrediterna. Räntetaket sänktes från 40 till 20 procentenheter över referensräntan och ett kostnadstak infördes: räntor och avgifter får sammanlagt aldrig överstiga det lånade beloppet. Den som lånar 185 000 kronor kan alltså aldrig bli skyldig mer än 370 000. Men Konsumenternas beskrivning av kostnadstaket innehåller ett undantag som få kortinnehavare känner till: kontokrediter som huvudsakligen används för kreditköp av varor och tjänster omfattas inte. Det vanliga kreditkortet är precis en sådan kredit. Räntetaket gäller kortet, kostnadstaket gör det inte. En revolverande kortskuld där bara minimibeloppet betalas varje månad har därför ingen laglig övre gräns för vad den får kosta med tiden, medan ett privatlån av samma storlek har det. Taket rör sig dessutom: Riksbankens tabell över referensräntan visar 3,00 procent när lagen trädde i kraft, vilket gav 23 procent och 2,00 procent sedan halvårsskiftet 2025, senast fastställt för perioden 1 juli till 31 december 2026. Ett kort som ligger på taket följer med ner när referensräntan sänks men lika villigt med upp.
Det är här beloppet och löptiden avgör vilket verktyg som är rätt. För ett köp som betalas i sin helhet inom kortets 45 till 60 räntefria dagar är kreditkortet svårslaget: räntan är noll och köpskyddet enligt konsumentkreditlagen följer med. För en skuld som ska leva i flera år är det ett privatlån med fast amorteringsplan som är byggt för uppgiften. Hos en låneförmedlare som Zmarta går det att låna pengar upp till 800 000 kronor utan säkerhet, med löptider mellan ett och femton år och en enda kreditupplysning via UC som delas av upp till 35 banker och långivare. Räntespannet är 4,95 till 22,00 procent nominellt, alltså samma tak som kortet men en helt annan botten. Zmartas eget räkneexempel, ett annuitetslån på 185 000 kronor över tolv år till 6,95 procent, ger 1 898 kronor i månaden och 273 251 kronor totalt. Samma skuld på ett kort vid 22 procent kostar 40 700 kronor om året i ränta innan en enda krona amorterats.
Kreditgränsen är en skuld redan innan den används
Den andra skillnaden mellan kort och lån syns inte på fakturan utan i kreditupplysningen. UC redovisar både utnyttjade och beviljade krediter och kortkrediter ingår i det som bankerna rapporterar in. Ett kort med 50 000 kronor i beviljad kreditgräns ligger därför i upplysningen som ett åtagande på 50 000 kronor, oavsett om kortet används eller inte och tre sådana kort blir 150 000 kronor i potentiell skuld i nästa långivares ögon. Ett privatlån redovisas istället som kvarvarande skuld, en siffra som sjunker för varje månads amortering. Kortet är byggt för att aldrig sjunka, eftersom krediten fylls på så fort fakturan är betald.
Att just 800 000 kronor blivit branschens tak säger något om vad de största lånen används till. Storbankernas privatlån stannar vid 500 000 kronor hos både Swedbank och Nordea och Bank Norwegian lånar ut 600 000 till nya lån men 800 000 när syftet är att samla befintliga lån och krediter. Det översta beloppet finns i praktiken för att kunna svälja andra skulder, inte minst kortskulder. Samtidigt blev sådana lån dyrare på pappret vid årsskiftet. Sedan den 1 januari 2026 går räntan på lån utan säkerhet inte längre att dra av i deklarationen, efter ett halverat avdrag under 2025. Den som samlar kortskulder i ett privatlån bär numera hela räntekostnaden själv, vilket gör avståndet mellan 6,95 och 22 procent till hela kalkylen.
Slutsatsen är inte att kreditkortet är fel produkt, utan att det är fel lån. Räntefria dagar, köpskydd och bonus tillfaller den som betalar hela fakturan; räntan nära taket, det saknade kostnadstaket och kreditgränsen som UC räknar som skuld drabbar den som låter saldot rulla. Den som vill veta var hen står kan ta en upplysning på sig själv hos UC och läsa summan av beviljade kortkrediter som en bank läser den: som pengar som redan är lånade. Ofta är det den siffran, inte räntan, som avgör vilket privatlån som beviljas den dag det behövs.
